Histamin och histaminintolerans

SAMMANFATTNING

Histaminintolerans uppstår på grund av en obalans mellan ackumulerad histamin och förmågan att bryta ned histamin.

Histamin är en biogen amin som förekommer i varierande grad i många livsmedel. Hos friska personer kan kosthistamin snabbt detoxifieras av aminoxidaser, medan personer med låg aktivitet av aminoxidaser löper risk för histamintoxicitet.

Diaminoxidase (DAO) är det huvudsakliga enzymet för metabolismen av intaget histamin. Det har föreslagits att DAO, när det fungerar som ett sekretoriskt protein, kan vara ansvarig för att skingra extracellulärt histamin efter mediatorfrisättning.

Å andra sidan är histamin N-metyltransferas, det andra viktiga enzymet som inaktiverar histamin, ett cytosoliskt protein som endast kan omvandla histamin i den intracellulära utrymmet hos celler.

En nedsatt nedbrytning av histamin baserad på reducerad DAO-aktivitet och det resulterande histaminöverskottet kan orsaka många symtom som liknar en allergisk reaktion.

Intag av histaminrika livsmedel eller av alkohol eller läkemedel som frigör histamin eller blockerar DAO kan framkalla diarré, huvudvärk, rhinoconjunctivala symtom, astma, hypotension, arytmier, urtikaria, klåda, rodnad och andra tillstånd hos patienter med histaminintolerans.

Symtomen kan minskas med en histaminfri diet eller elimineras med antihistaminer. På grund av symptomens mångfacetterade natur har existensen av histaminintolerans dock underskattats, och ytterligare studier baserade på dubbelblinda, placebokontrollerade provokationer behövs.

Hos patienter där ovanstående symtom utlöses av motsvarande substanser och som har en negativ diagnos av allergi eller interna störningar bör histaminintolerans betraktas som en underliggande patomekanism.