Visste du att koncentrationen av histamin i kroppen också kan påverkas av emotionell stress?

Stress är en oundviklig del av det moderna livet. Våra kroppar reagerar biologiskt på de stimuli som orsakar oss stress, och detta kan ha en betydande inverkan på vår hälsa. I den här artikeln kommer vi att utforska hur emotionell stress kan påverka frisättningen av histamin i vår kropp och dess samband med olika hälsotillstånd.

Mastcellaktiveringssyndrom (MCAS) och dess koppling till stress

Våra kroppar reagerar biologiskt på de stimuli som orsakar oss stress. En av svaren på den här typen av situationer är aktiveringen av mastceller, vilket leder till frisättningen av histamin och andra inflammatoriska mediatorer. Mastcellaktiveringssyndrom (MCAS), som kan uppstå av olika skäl, kan ibland vara kopplat till stress.

För att vara exakt är det inte själva stressen som aktiverar mastcellerna, utan hormonet som produceras som svar på dessa situationer, känt som kortikotropin frisättande hormon (CRH). Detta hormon produceras i hypotalamus, den första delen av hypotalamus-hypofys-binyre (HPA) -axeln, och är involverat i aktiveringen av mastceller, vilket resulterar i frisättningen av histamin på grund av stress.

Vad är mastceller?

Mastceller är en viktig del av immunsystemet och finns i slemhinnor och epitelvävnader över hela kroppen. De klassificeras som typ T och typ TC och spelar en viktig roll i immunologiska svar på allergier och anafylaxi, autoimmuna, neuroendokrina, stress- och infektionssvar (Teoharis C. 2023).

Mastceller syntetiserar, lagrar och frisätter olika mediatorer med olika funktioner, varav vissa har antiinflammatoriska immunologiska effekter och andra proinflammatoriska effekter. Dessa mediatorer inkluderar histamin, triptas, serotonin, IL-1, IL-6, trombocytfaktor, prostaglandiner och leukotriener.

När mastceller aktiveras frisätter de granuler som innehåller dessa mediatorer i sitt cytoplasma, i en process som kallas degranulering.

Vikten av att kontrollera mastcellaktiveringen

Problemet uppstår när en överdriven degranulering av mastceller äger rum, vilket kan leda till en överdriven inflammatorisk respons i kroppen och tarmen (Ramos. L. et al 2007). Frisättningen av IL-1β, IL-6 och TNF-α från mastceller utgör grunden för ihållande inflammation, medan frisättningen av histamin och triptas bidrar till att känsliggöra nervfibrer. Därför är ökad aktivering av mastceller förknippad med en ökad excitabilitet hos nervceller i det enteriska nervsystemet och tarmens permeabilitet. Detta är särskilt relevant för personer som har fått diagnosen irritabel tarmssyndrom, eftersom de oftast upplever smärta på grund av denna ökade viscerala känslighet och inflammation i tarmens slemhinna (Panula P. 2015).

Dessutom spelar aktiveringen av mastceller en avgörande roll i patogenesen av många sjukdomar, inte bara allergiska, utan också autoimmuna och cancer.

[bild id=”attachment_19334″ align=”aligncenter” width=”1032″] mastcellaktivering[/bild]

Christine N. Noto. et al. (2021)

Stressens påverkan på immunsystemet

Det är viktigt att skilja mellan akut stress och kronisk stress. Vår fysiologi förväntar sig att möta stress då och då, vilket genererar akuta eller kortvariga svar. Dessa stressfaktorer kan vara till exempel fysisk träning, temperaturförändringar, perioder av fasta och andra.

Om vi tittar på trenderna och sammanhanget i vår samhälle, så är de flesta högintensiva stressfaktorer vanligtvis inte fysiska eller kortvariga, utan emotionella och långvariga. Detta obalanserar vår kropps anpassning till stress och gör att den hormonella responsen kvarstår över tid, även vid tidpunkter då den inte bör inträffa.

Cirkadisk stressmönster

Frisättningen av hormoner, inklusive de som är kopplade till stress, bör följa ett cirkadiskt mönster och variera mellan dag och natt. Vår fysiologi genomgår förändringar mellan dessa två faser, men kronisk stress bryter detta naturliga mönster. Till exempel påverkar den produktionen av kortisol och stör därmed vår biologiska klocka, vilket begränsar resurserna tillgängliga för immunsystemet. Detta kan leda till en obalans som ökar risken för att utveckla en rad sjukdomar, från vanliga infektioner till olika typer av cancer. Sammanfattningsvis har stress en betydande inverkan på vår kropp.

Det är också intressant att notera att det finns en könsskillnad i bindningen av histamin H1-receptorer i hjärnan. Kvinnor kan ha en större affinitet för dessa receptorer jämfört med män (Shin Fukudo, et al. 2022). Därför, särskilt om du är en kvinna, är det viktigt att hitta och främja en livsstil och mekanismer som tillåter dig att, så långt det är möjligt, reglera stressen och histaminproduktionen.

Stress och dess effekt på matsmältningssystemet

Kronisk stress påverkar negativt matsmältningssystemets funktion, ökar permeabiliteten i tarmens epitel och främjar histaminens inträde och mastcellernas frisättning. En tarm med hög permeabilitet tillåter en massiv ström av histamin i blodomloppet, vilket kan leda till symtom relaterade till överskott av histamin. Histamin spelar en viktig roll i patofysiologin av tarmsjukdomar och störningar i tarm-hjärnaxeln, och balansen av tarmens mikrobiota är avgörande för behandlingen av personer med DAO-brist.